Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Söktjänsterna delar med sig av adresser och domar på ett sätt man inte får i många länder. Och egentligen inte i EU heller. SVT reder ut vad som gäller. Foto: Simon Löfroth

Lexbase-fall kan avgöras av EU

Uppdaterad
Publicerad

Vad ska väga tyngst – den personliga integriteten eller den svenska yttrandefrihetsgrundlagen. Den frågan försöker både EU och regering knäcka just nu. Det innebär en oviss framtid för söktjänster som Lexbase och MrKoll.

Det bubblar just nu i frågorna kring vad som väger tyngst – den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen, alltså att alla ska ha rätt att ta del av offentliga handlingar, eller EU:s dataskyddsförordning GDPR – som ska skydda personuppgifter.

En privatperson har stämt Lexbase, som med en enkel sökning kan visa om någon genomgått en rättsprocess och mot betalning visa eventuella domar. Personen i fråga tycker att han avtjänat sitt brott och bör tas bort ur Lexbase databas, med hänvisning till GDPR.

I mars beslutade Attunda tingsrätt att man måste be EU om hjälp (ett så kallat förhandsavgörande) innan man kan döma i målet. Lagarna i Sverige är helt enkelt för otydliga om vad som ska gälla – yttrandefrihetsgrundlagen eller GDPR.

”En del av rättssäkerheten”

Gunnar Axén är styrelseordförande för Lexbase. Han är även styrelseordförande för Verifiera, som också har ett fall som behandlas i domstol just nu. Men han är inte orolig för framtiden.

– I vårt fall publicerar vi bara domar från våra domstolar. Jag tycker det är viktigt att journalister och medborgare ska ha insyn i rättsväsendet. Det är en del av rättssäkerheten.

Samtidigt som svensk domstol vill ha svar från EU, har regeringen tillsatt en utredning med syfte att begränsa söktjänsterna. Riksdagen har vid två tidigare tillfällen röstat ner förslag om att begränsa möjligheten för sajter att sälja brottmålsdomar.

Används av gängkriminella

Nu vill regeringen gå längre. Det här har gjort företrädare för mediebranschen oroliga. Den ändring i yttrandefrihetsgrundlagen som skulle behöva göras skulle kunna försvåra journalistiska granskningar, menar bland andra Tidningsutgivarna.

Men justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att även tillgängligheten till adresser, civilstånd och ålder kan vara direkt farlig.

– Det här handlar inte om det journalistiska arbetet. Det handlar om att gängkriminella använder uppgifter i syfte att kartlägga brottsoffer och hitta måltavlor för skjutningar och sprängningar.

Söktjänsterna

Sedan 2018 gäller EU:s dataskyddsförordning GDPR i Sverige. Enligt GDPR är det förbjudet att samla in personuppgifter i en databas, men undantag görs för journalistiska ändamål.

Sedan 2003 kan även en person som driver till exempel en blogg eller en söksajt ansöka om utgivningsbevis och få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd och få samma rättigheter som traditionella medier under yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Ett krav är att sajten ska ha en ansvarig utgivare.

Det betyder att sajter som Verifiera, Lexbase och MrKolls verksamhet har grundlagsskydd på samma sätt som medieföretag och kan göra offentliga handlingar, som t ex brottmålsdomar lättsökta för en bred allmänhet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.