I mitten av oktober meddelade regeringen att en utredare ska undersöka om man kan begränsa söktjänster där man kan hitta folks telefonnummer, adresser, civilstånd och eventuella brottmålsdomar.

”Vi måste göra det svårare för kriminella att kartlägga personer i olika söktjänster i syfte att begå brott”, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.

”Försämring”

Nu får förslaget kritik av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

– Ingångsvärdet här i Sverige har varit att allting är offentligt. Det här är en långtgående försämring och ett långtgående ingrepp i yttrandefriheten, säger han.

Söktjänsterna skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen på samma sätt som svenska medier och detta har irriterat EU, som anser att skyddet de åtnjuter strider mot GDPR. Detta har man meddelat både den sittande och den förra regeringen.

Har föreslagit flera gånger

Senaste 2018 försökte den S-ledda regeringen begränsa företag som säljer offentliga domar med hjälp av några enkla knapptryck. Sajterna beskrevs då som ”privata belastningsregister”.

Förslaget röstades ner av riksdagen med hänvisning till att det var för luddigt formulerat och riskerade att lämna för fritt utrymme för tolkning. Moderaterna hänvisade även till att mediebolag var starkt kritiska till förslaget.

”En förutsättning för granskning”

Nu skriver regeringen att organiserade brottslingar och gäng använder söktjänsterna för att kartlägga potentiella offer. Nils Funcke menar dock att kriminella kan undgå granskning om söktjänsterna begränsas.

– En förutsättning för journalister att kunna kartlägga kriminella gäng är att de har tillgång till domar och inte bara i den bemärkelse att man ska gå till 57 tingsrätter och begära ut dem, säger Nils Funcke.

Kulturnyheterna har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M), som avböjer intervju.