Varje månad får ledamöterna av EU-parlamentet, förutom lön på 91 000 kr och traktamente, motsvarande drygt 50 000 kronor rakt in på ett speciellt konto. De ska användas för ”allmänna utgifter”, till exempel mobiler och laptops, trycksaker, seminarieverksamhet och representation.

Men reglerna kring dessa skattepengar är mycket långt från den svenska offentlighetsprincipen. Ingen från parlamentet kollar pengarna. Man måste inte betala tillbaka det som blir över och inte redovisa för allmänheten.

Vill inte lämna ut

Socialdemokraternas toppkandidat Helene Fritzon sa i förra valrörelsen att EU-parlamentarikernas pengar självklart ska kunna granskas. Men nu hör S tillsammans med M, KD och SD, till dem som inte vill visa upp några kvitton för SVT.

– Vi har en partirevisor som granskar, gör en revisionsberättelse, och sen redovisar vi det på vår hemsida, säger Helene Fritzon.

SVT har frågat alla 21 svenska ledamöter om vi får ta del av deras kvitton. Flera, bland annat S, framhåller att de röstat för öppenhet i parlamentet, men säger ändå nej till att visa sina egna kvitton. Flera partier hänvisar till partistödet i Sverige, där allmänheten inte har insyn. Men EU:s kontorspengar går direkt till enskilda ledamöter.

Ledamöterna från L, C, MP och V väljer att låta journalister granska kvittona, på plats i Bryssel.

”Ofantliga summor”

– Det är ofantliga summor. Jag tycker att det är beklagligt att fler kolleger inte väljer att vara öppna och transparenta för det spär på politikerföraktet, säger toppkandidat Emma Wiesner (C).

Hon har gjort egen redovisning i Excel. Men hos vissa partier måste man gå igenom vartenda kvitto i tiotalet pärmar för att se hur pengarna spenderats.

Hos Vänsterpartiet upptäckte SVT:s team att de höga kostnaderna för IT-utrustning i själva verket var 70 000 kronor lägre än den prelimära uträkning med miniräknare som kansliet själva skickat ut till journalister.

– Det finns säkert utrymme för förbättringar, men vi är i alla fall öppna, säger Malin Björk.