Att beslutet skulle komma var väntat. Redan för flera veckor sedan läckte ett utkast som pekade i riktning mot en uppluckrad aborträtt.

Ledamöterna i högsta domstolen anser inte att konstitutionen säger något om huruvida abort ska vara tillåtet eller inte.

– Därför säger man att det nu ska vara upp till delstaterna att själva välja. Flera delstater har redan stiftat stränga förbud mot abort och många konservativa delstater står på kö, säger SVT:s reporter Carl Fridh Kleberg, på plats i USA.

Omkring en tredjedel av USA:s 50 delstater väntas införa skarpa inskränkningar i aborträtten efter beslutet, skriver nyhetsbyrån AP. I flera delstater trädde förändringarna i kraft direkt efter beslutet, eftersom man redan stiftat lagar som skulle träda i kraft då beslutet trädde i kraft.

Biden: ”Inte över”

USA:s president Joe Biden kallar beslutet ”sorgligt” och framhåller att hans administration kommer att försvara aborträtten.

– Det här är inte över, säger Biden vid en pressträff.

Kongressen bör återupprätta aborträtten som federal lagstiftning, menar Biden. Han upprepar budskapet som många demokrater gett under dagen: Att mellanårsvalen i höst blir avgörande för aborträtten i USA.

Föll efter 49 år

Rätten till fri abort i USA kom till genom ett rättsfall 1973, då amerikanska högsta domstolen slog fast att delstaten Texas dåvarande abortlagar inte var förenliga med konstitutionen.

Men de nio HD-domarna utses politiskt. Något förenklat brukar republikanska presidenter utse konservativa domare, medan demokratiska presidenter utser mer liberalt sinnade domare.

Majoriteten blev, efter Donald Trumps tid som president, konservativ. Det har i sin tur öppnat upp för en ny tolkning av rätten till fri abort, något abortmoståndare tryckt på sedan domslutet 1973. Efter att delstaten Mississippi infört lagar som går längre än vad som tidigare har ansetts vara tillåtet har domslutet formellt utmanats.

SVT:s utrikesreporter Gilda Hamidi-Nia förklara varför aborträtten i USA ännu en gång är i fokus. Foto: SVT/TT