I början av 1900-talet grävdes kvarlevorna, samer som blivit begravda i kristi tro mellan 1300- och 1600-talet, upp från Ruonala kyrkogård i Sveriges nordligaste hörn.

Efter en lång process så godkände regeringen i december 2022, efter krav från Sametinget, att de arton kvarlevorna skulle återlämnas av Uppsala universitet för återbegravning.

Men sedan dess har fortfarande inget hänt och kulturarbetaren Rose-Marie Huuva känner sig nästintill uppgiven.

– Så länge som Sametinget har ansvar för återbegravningen så blir det ingenting av det. De verkar inte bry sig, det är inte så viktigt för dem, säger hon.

”Ganska stor process”

Sametinget hade planerat för återbegravningen i augusti senare i år men det saknas pengar.

– Det är inte Sametinget som ska betala utan förövarsidan som ska stå för kostnaden. Det är en ganska stor process förenat med stora kostnader, säger Lars-Jonas Johansson, ledamot Sametingets styrelse och fortsätter:

– Det är inte bara att genomföra utan kansliets kulturavdelning har planerat vad det här kommer att kosta och man hinner inte att få pengar till det här året.

Budgeten för återbegravningen ligger på 473 000 kronor och de pengarna ska Sametinget ansöka om hos regeringen.

Begravning nästa sommar

Nu planerar man i stället att ha återbegravningen nästa sommar där även kyrkan, länsstyrelsen, Norrbottens museum och Uppsala universitet är inblandade.

– Det är inte bara att gräva upp kyrkogården i Rounala och sätta ner kranierna och hålla en ceremoni. Det är mycket som ska klaffa och det är mer komplicerat än man tror, säger Johansson.

Rose-Marie Huuva försöker att tänka positivt.

– Man blir nästan uppgiven men sedan är det någon som säger, ge inte upp. Jag kanske lever så länge att jag får vara med på återbegravningen, säger hon.

Det här är också något som har varit ett långvarigt problem. Och nyligen presenterades utredningen som ska göra det lättare att lämna tillbaka samiska kvarlevor.