Regeringens lagförslag om att kriminalisera samröre och deltagande i terrororganisationer är tänkt att börja gälla redan den 1 augusti.  Förslaget har stöd i riksdagen genom en blocköverskridande överenskommelse om terrorlagarna som kom till efter terrordådet i Stockholm 2017.

Nu bjuder justitieminister Morgan Johansson (S) in partierna i överenskommelsen, M, C, KD, L och MP, för att diskutera hur man kan gå vidare.

– Lagrådets synpunkter i en sådan här fråga väger tungt, och ska väga tungt. Vi får naturligtvis analysera det för att se om det finns någon väg framåt i detta, säger han till Sveriges Radio Ekot.

Den nya terrorlagstiftningen riktar sig både mot våldsbejakande islamister och kriminella vänster- och högerextremister. Exakt vilka organisationer som omfattas kommer att vara upp till domstolarna.

Strider mot föreningsfriheten

Lagrådet för i sitt yttrande ett resonemang om att det redan finns omfattande kriminalisering, om än svåröverskådlig, på området. Men den kritik som ligger bakom underkännandet handlar om att förslagen kan bryta mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Man varnar bland annat för konsekvenserna av att samröre med organisationer som i teorin förespråkar revolution, eller ägnar sig åt civil olydnad blir olagliga.

Morgan Johansson säger till Sveriges Radio att olika bedömningar står mot varandra.

– Den som utredde det här är ju själv domare i Högsta domstolen och menade ju att det här var inom ramen för föreningsfriheten, säger han.