I kvällens Veckans brott diskuterar Leif GW Persson och Fredrik Wersäll problemen med att lagföra sexuella trakasserier och övergrepp med anledning av kampanjen #Metoo som fått enorm spridning senaste veckan. Polis och åklagare har kritiserats många gånger för att inte kunna nå fram till fällande domar. Den största anledningen till det är brist på bevis, menar Wersäll och trycker på hur viktigt det är att anmäla tidigt för att kunna säkra bevisning. Han vill att polisen spelar in vittnesmål med ljud och bild för att kunna dokumentera det hela på ett tidigt stadium.

– Trovärdigheten i en historia ökar ju närmare i tiden man ligger, särskilt om det finns starka känslor inblandade, säger han.

Svårbevisade fall

Rättsväsendet har också anklagats för att ha en stereotyp syn där kvinnor skuldbelagts i domstolar och förhör. Den bilden delas inte av Fredrik Wersäll.

– Det är ofta två berättelser som är diametralt olika och ofta finns det inte massa vittnen, vilket gör sådana här fall svårbevisade. Som brottsoffer kan det uppfattas som ifrågasättande av hennes uppgifter men domstolens uppgift är att inom ramen för vanliga rättsäkerhetsregler kontrollera att det är styrkt bortom rimligt tvivel.

Folk måste våga säga ifrån

Leif GW Persson menar dock att civilkurage bland människor som ser det är viktigt för att komma åt problemen.

– Dessa trakasserier sker inte alltid i det privata, det finns ofta folk i närheten, till exempel på arbetsplatsen som bör säga ifrån. Det viktiga är att folk beter sig som folk.

Han har dock en rätt krass syn på situationen ur ett rent juridiskt perspektiv.

– Nästan alla anmälda sexuella trakasserier kommer att läggas ned. Det måste ändras på. Men det finns miljoner av trakasserier, hur ser den polis ut som ska utreda alla dessa?