”Olyckligt” säger finansminister Magdalena Andersson (S) om att staten dröjt med att betala sin skuld till Sveriges kommuner för mottagandet av ensamkommande asylsökande. Foto: TT arkiv

Kommunerna får fem miljarder för flyktingmottagande

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen har fått stark kritik för att det dröjt så länge, men nu läggs nästan 5 miljarder kronor på att betala av statens skuld till Sveriges kommuner för asylmottagandet av ensamkommande.

Långsam och krånglig hantering har gjort att kommunerna fått vänta lång tid på sina pengar, men nu säger finansministern att alla fordringar ska vara betalda innan året är slut.

”Nolla skulden”

– Vi kommer nu att nolla den skuld som staten har haft till kommunerna för kostnader som de har haft, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Nu ska kommunerna till sist få sina pengar. Skulderna kommer från det gamla ersättningssystemet för ensamkommande asylsökande barn och unga. Då stod kommunerna för kostnaderna, och skulle sedan i efterhand ansöka om ersättning från Migrationsverket.

Miljardbelopp

Efter 2015 växte antalet fordringar snabbt, likaså högarna av ärenden hos Migrationsverket. Redan i september 2016 slog kommunerna larm om obetalda skulder, och i höstas 2017 kunde SVT berätta att kommunerna låg ute med 10,6 miljarder kronor. Pengar man betalat för asylmottagande men inte fått från staten.

Nu vill regeringen lägga 4,9 miljarder kronor på att betala av de sista skulderna. Pengarna lägger man som ett engångsbelopp vårändringsbudgeten, som presenteras i mitten av april.

”Rejäla marginaler”

Nästan 5 miljarder, det är ganska mycket pengar. Varifrån kommer de?

– Det går ju starkt i svensk ekonomi och vi har ju stora överskott i statsfinanserna, det gör att vi har möjlighet att betala det här men ändå har rejäla marginaler i statskassan, säger Magdalena Andersson (S).

Är det något annat som får stryka på foten på grund av detta?

– Nej.

Tvingades låna

Riksrevisionen har granskat de sena utbetalningarna till kommunerna, och där är man kritisk. Enligt Riksrevisionen fick kommunerna sämre likviditet på grund av sena betalningar.

I en enkät sade nästan var femte kommun, 17,3 procent, att man tvingats låna pengar. Nästan var tionde, 8,7 procent, sade att man låtit bli eller skjutit upp att anställa personal på grund av detta.

Schablonersättning

Sedan förra sommaren har man gått över till ett system med schablonersättningar för ensamkommande. Sista dag för kommunerna att ansöka om ersättning för gamla utlägg var nyårsafton. I mellandagarna gjorde staten också en engångsutbetalning på 1,8 miljarder kronor till kommunerna, men de pengarna räckte alltså inte.

– Dels har det kommit in fler ansökningar än man trott, men sen är det också högre beviljandegrad än man räknat med och därför är det också mer pengar som kommunerna ska ha, och det ska de naturligtvis också få, säger Magdalena Andersson.

Är allting färdigt sedan?

– Sedan är allt färdigt för nu har vi gått över till att istället betala schabloner, då blir det mer förutsägbart för kommunerna men också för statskassan.

När kommer de att få pengarna?

– Så fort som möjligt, det kommer ske under året.

”Olyckligt”

Hur tror du att situationen har varit för de kommuner som har legat ute med mycket pengar?

– Det är klart att de har fått vänta på sina pengar, och det har varit olyckligt. Nu känns det väldigt bra att vi både kan reglera den här skulden men också att vi har ett nytt system på plats så att vi inte ska hamna i den här situationen igen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.